Sista presidentdebatten före valet!

Kvällens stora begivenhet här borta var den sista direktsända TV-debatten mellan senatorerna Obama och McCain före valet den 4 november. Hemma i Europa hejar alla på Obama. Varför då? För att han är svart, för att han är ung, för att han är demokrat eller för att det behövs "fundamental change" i USA som han själv talar om? Eller för att man tror att McCain = Bush och det är alla trötta på nu?

     Efter att ha sett och läst vad de båda kandidaterna påstår och vill och säger sig kunna genomföra är valet - om jag hade fått rösta - inte på något sätt självklart. Efter TV-debatten gick jag in på den officiella presidentdebatthemsidan  http://www.myspace.com/mydebates och gjorde det "issue quiz" som finns där. Resultatet? Jag höll med Obama i fem frågor, McCain i fyra frågor och hade en uppfattning som avvek från båda kandidaternas i fyra frågor. Hur ska man rösta då?

     Båda kandidaterna kör med svepande formuleringar och storslagna visioner, som inte riktigt går att ta på. Ungefär som Miljöpartiet hemma i Sverige: "Det handlar om ett mer demokratiskt samhälle där vi inte utnyttjar djuren.". Amen härregud!

     McCain utstrålar den klassiskt amerikanskt helvita, trygga, kraftfulla, kärleksfulle morfadern, som givetvis skulle göra allt för sina barn och barnbarn och därmed för allas barn och barnbarn och yngre generationer, samtidigt som han älskar och tjänar sitt land och vet vad som krävs av en medborgare, militär och politiker. Det är klart att det attraherar många människor, särskilt i orostider.

     Obama å sin sida utstrålar en obändig energi och kraft att göra det sanna, det rätta och det goda, att som den gode samariern hjälpa de utsatta och hjälplösa. Vem attraheras inte av det? Men samtidigt vill han blåsa in förändringens vindar i amerikanernas hjärtan - vill de verkligen ha dem, eller förbannar de dem, som brandmännen i L.A. förbannar Santa Ana-vindarna? Med Obama följer skattehöjningar, större statsapparat och mer offentlig styrning och kontroll. Det kanske är vad USA behöver, men är amerikanerna beredda att ta det steget? Är det förändring de vill ha nu, när hela landet är i gungning? Är nu tiden för att rösta fram den första svarta presidenten i USA:s historia?

     Valet är inte alls så självklart som det framställs som hemma i Sverige eller i övriga Europa. Gör quizet och föreställ dig att du är amerikan, inte Europé. Många amerikaner är osäkra. Jag förstår dem. Men... Röstar man på McCain får man Sarah Palin på köpet. Det skulle räcka för mig som skäl för att inte rösta på McCain. Men räcker det som skäl för att rösta på Obama?

Det är aldrig för sent att ge upp...

Vi har letat och letat, irrat omkring i staden (städerna) i timmar, surfat på nätet i ännu fler timmar, plågat våra barn med besök efter besök hos bilhandlare (en av dem hade i och för sig ett lekrum) och provkört det ena vraket efter det andra, i den vilda jakten på BILEN. Sara hade ju bespetsat sig på en liten sportbil, gärna cabbad och gärna i stil med en gammal Triumph eller kanske en Ford Mustang. Röd, givetvis. Och till en prislapp som skulle få den mest härdade prutare att rodna.

     Det var ett dödsdömt projekt, som vi borde ha gett upp för länge sedan. Men det är aldrig för sent att ge upp!, som Ronny Eriksson brukar säga. Så i går gjorde vi det. Sara ringde helt sonika till en hyrbilsfirma och bokade långtidshyra av en Kia Spectra. Kanske inte det grannarna lyfter på ögonbrynen för - snarare rynkar på dem... Resten av bilparken här på våra gator består av lite andra sorters bilar. Men Kian får jobbet gjort, som man säger här, och den får dessutom plats i garaget bakom Suzukin.

     Så i dag har Sara för första gången kunnat åka direkt efter att jag kommit hem från träningen och därmed komma i väg tidigt. Om det sedan innebar att hon också kom fram till jobbet tidigt vet vi inte än - hon har lite svårt för det här med norr och söder...

Det brinner i L.A.

Vi berättade ju att vi var på en stor "Preparedness Fair" för ett par helger sedan (se inlägg den 27 september), där vi fick lära oss hur man på bästa sätt förbereder sig för jordbävningar, översvämningar och bränder m.m. Mässan hölls i San Fernando, norr om Los Angeles. Nu brinner det precis där, i alla fall i skogsmarkerna strax utanför!

     Det är en våldsam brand. I går hade brandförsvaret enligt egen uppgift 20 procent av elden under kontroll, men efter den blåsiga natten har elden spritt sig och i dag är bara ca 5 procent under kontroll.

     Elden får fruktansvärd energi genom de s.k. Santa Ana-vindarna, som blåser hit från öknarna i öster. Vindarna når hastigheter på över 30 m/s, så det är inga pustar vi pratar om - de skickar iväg elden i flammor som når 60 meter upp i luften. "Det är som en blåslampa", säger brandförsvaret, och tillägger att om man befinner sig i blåslampans riktning är det bara att ge sig av. Hittills har 2 personer omkommit, 37 s.k. mobile homes förstörts, över 1 200 personer fått lämna sina hem, 8 skolor stängts och 2 motorvägar stängts av.

     Naturens krafter släpps lösa på ett dramatiskt sätt här borta!