Denna gång körde vi fulla av upptäckarlust iväg mot äventyren i det vackra vädret, susade fram på den korta 90:an österut och svängde in på 405:an för att sätta fart söderut. Bom stopp! Strax efter påfarten hade trafikolycka nr 1 inträffat och det var stillastående köer. Nå, efter ett bra tag gick det att komma förbi det utbrunna bilvraket i högerfilen och farthållaren kunde ställas in på 65 mph. Efter ca 45 minuter var det stopp igen! Trafikolycka nr 2... Denna gång en totalt kvaddad Jeep i vänsterfilen, som hade lyckats spilla bensin, olja, glas och allt möjligt över tre filer, så hela fredagsrusningstrafiken från L.A. till San Diego skulle tränga ihop sig i två filer. Det tog tid, kan man väl sammanfattningsvis säga.
Väl framme i Carlsbad var vi i vanlig ordning tvungna att äta först (se inlägget om Disneyland häromdagen), så när vi äntligen var klara för att ta oss till Legoland tittade vi på klockan och insåg att vi inte skulle vara innanför grindarna förrän någon gång efter klockan två. Legoland stänger klockan fem.
Hur säger man till två småtjejer som med tindrande ögon och fulla av förväntningar har härdat ut en lång och trist bilresa för att drömmen om Legoland har hägrat att Legoland även fortsättningsvis bara är en dröm och en hägring? Finns det över huvud taget något som kan trösta de små flickebarnen i deras djupaste förtvivlan?
Tja, eftersom det i Carlsbad finns ännu ett Premium Outlet, så räckte det att säga ungefär så här: "Tjejerna, det funkar inte med Legoland i dag, för det stänger snart. Men det finns en sån där outlet här, med en leksaksaffär, så vi åker och shoppar i stället.". Med döttrar som i den kaliforniska solen har förvandlats till rena shopaholics var resan en succé!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar